Upplysningen

Om upplysningens epok

Upplysningen började ta fart i England för att senare komma till Frankrike, nu var det naturvetenskaparnas tid och de började göra stora framsteg. Man blev mer och mer kritisk mot just den kristna religionsutövningen. Det som viktigast under upplysningens epok var att människorna skulle börja tänka själva och inte lyssna för mycket på andra. Man skulle börja tänka mer kritiskt på vad makthavarna tyckte och tänkte och bilda sig en egen uppfattning. Inte ens präster och vad de predikade om behövde man längre tro på. När man under slutet av 1600-talet i Europa insett att det fanns flera kontinenter än just Europa och Asien, ja då såg man en annan bild av världen och hur den reformerades. Fler och fler blev våghalsade och vågade ge sig ut till sjöss för att upptäcka vad som fanns därute. I och med det blev det vetenskapliga mera intressant och med lite utbildning började folk få mer insikt i hur världen egentligen såg ut. Man fick ett bättre syn på människor och vetenskapsmän började laborera för att upptäcka nya rön. Helt plötsligt ansågs människorna vara smarta, för nu såg man vad de kunde åstadkomma med sina experiment.

Litteraturen under upplysningen

Utifrån dessa nya rön började litteraturen även förändras. De böcker som skrevs blev mera kritiska mot samhället, det var dock inte omtyckt av de som styrde i samhället, och de menade på att författarna inte var sanningsenliga och det som de skrev om i sina verk byggde på sagor och inte verklighet. Under den här tiden började även den franska revolutionen.

De mest kända författarna från upplysningen är Daniel Defoe, som levde cirka (1660-1731), han var journalist från början och skrev om politik, något som han till slut hamnade i fängelse för. Med sin bok ”Robinson Crusoe”, som bygger på Robinsons öde när han blir skeppsbruten på en öde ö, boken är skriven som en dagbok i jag-form. Boken har skrivits på många språk och har utgivits i många upplagor, det är även en bok som de flesta ungdomar får läsa i skolan. Jonathan Swift (1667-1745) föddes i Irland där han bodde större delen av sitt liv, hans skrev på ett mer spydigt språk än Dafoe. Hans mest kända verk är ”Gullivers resor”, och båda dessa böcker handlar om män som ger sig ut på äventyr för att upptäcka världen.